 |
| Bild från ASL-tipsblogg Malmö. |
Cirkelmodellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att få en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.
Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning. Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Övertygande bevis på det har getts i matematik, musik, engelska, so, no och svenska/SvA.
Exempel:
Matematik: Skriva en räknesaga
Musik: Skriva en raplåt på åtta rader
Engelska: Skriva en nyhetsartikel
So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m.
Svenska/SvA: Sagor, berättelser, beskrivande texter, argumenterande texter
Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen.
Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt. De aktuella orden sitter på tavlan och flera ord samlas vartefter. Orden kopplas samman med elevernas egna erfarenheter. Tänk så många flera ord man kan komma på exempelvis utifrån ordet form: klot, cylinder, cirkel, rak, pilformad, oval, böjd osv. Listan kan göras oändligt lång!
Venn-diagram som inplastas i A3-format används till jämförelser av både bilder, saker, ord, och blöta föremål som kan ha hittats i skogen eller experimenterats med i No.
 |
| Venn-diagram |
Cirkelmodellen
I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet. Målet är att få så mycket förkunskap om ämnet som möjligt. Arbetar man t.ex. med berättelser läser man olika berättelser och lär sig om vad dessa typer av texter innehåller såsom karaktärer, miljöer, problem och lösning. Hur börjar ofta berättelser, vad innehåller en inledning, hur gör man en personbeskrivning, vilka problem finns det, hur löser det sig och hur blir slutet, vilka magiska tal dyker ofta upp i sagor m.m.
I fas tre skriver eleverna tillsammans med läraren en gemensam text. I berättelseskrivandet görs först en planering t.ex. i en läsbro och sedan diskuterar läraren tillsammans med eleverna hur texten byggs upp. Läraren är sekreterare och alla elever kan vara med i skapandet. Arbetsgången och strukturen uppmärksammas extra tydligt tack vare att eleverna själva är med i skapandeprocessen. Det naturliga samtalet kring berättelsens och meningarnas uppbyggnad levandegörs då eleverna engageras i skrivandet.
I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå syftet och den bärande strukturen i texten. Att i arbetet med berättelser först läsa sagan om De tre bockarna Bruse och sedan samtala utifrån en läsbro om den bärande strukturen med inledning, handling och avslutning i sagan blir det väldigt tydligt för eleverna. I läsbron fylls i vad som hände i sagan och den röda tråden träder fram med hjälp av de olika avsnitten. Att upptäcka att berättelser oftast skrivs i dåtid och att det dyker upp något man kan lära sig av sagan är också sådant vi upptäcker i våra gemensamma samtal om texten.
 |
| Läsbro från Nyckeln till skattens arbetsbok. http://www.nok.se/abc-klubben |
I fas fyra är vi äntligen framme vid det individuella skrivandet. Eleverna arbetar på samma sätt som de gjort i det gemensamma arbetet med en inledande planering av texten och slutligen eget skrivande.
Efter att texten är klar kan med fördel kamratrespons användas genom att eleverna får analysera varandras texter med hjälp av en mall t.ex. en läsbro eller ett skrivschema. Eftersom eleven först läser och fördjupar sig i kamratens text och därefter skriver ner de bärande delarna med stödord i en mall får eleven mycket lättare att ge konstruktiv kritik, både beröm (två stjärnor) och tips på något förbättringsområde (en önskan/idé), till kamraten.
Håll utkik i våra olika ämnes- och klassbloggar så kanske ni upptäcker vårt arbete med cirkelmodellen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar